Skratt

Kul...folk tror säkert att jag är en glad och sprallig typ.....men jag skrattar och busar för att dölja hur dåligt jag mår...för skulle jag gå omkring och vara som jag känner...så skulle jag nog inte orka med något....minsta av allat livet.

Blir jag förolämpad så skrattar jag, säger något ett skämt som faktist passar in precis på hur dåligt jag känner mig.....så skrattar jag......

Men jag orkar snart inte med mer.....och jag skiter i att folk säger att jag har fel....för om man inte kan trivas med sig själv....vem ska man då kunna trivas med......

Usch...det hugger till i bröstet allt oftare, det gör något fruktansvärt ont, sen har jag tappat all aptit...
Allt går åt skogen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0